raketbomb.blogg.se

Idag var det ruskigt fint väder ute, och varmt! Manne var pigg och glad (lite för pigg och exalterad..) och ville inget mer än att träna! Han har lite svårt med att backa, eftersom han gärna drar åt höger och sedan inte förstår vad jag menar när jag trycker med höger skänkel. Så han blir bara stressad och backar ännu snabbare och ser alldeles vilsen ut, stackaren. Men det konstiga är att han är super duktig på att backa när jag står på marken! Vet inte om det är jag som är så otroligt sned eller vad det är.

 

Men annars skötte han sig bra! Nu fattar han galopp från skritt och trav gladeligen utan några helst problem! Och traven i höger varv börjar arta sig, jobbigt är det men han har viljan! Testade även att köra lite öppnor i trav idag med, det var lite klurig med sina fyra ben men när han väl fick koll på det så var han super stolt och hade egot i högsta topp och var orubblig, enligt han själv förstås. Men duktig var han! 

 

Man blir även alltid lika varm i hjärtat när han faktiskt kom till en i hagen, bara ca 10 efter att han blev utsläppt. Förut sprang han förgäves iväg för att han ville vara ute, haha. Sedan ville han heller inte gå ut efter ridningen, så han stod och tittade på mig som ett frågetecken. När jag väl hade stått i gången en 30 sek så började han smyga sig fram lite, till hinkarna framför honom.. Sedan ville han kika på allt annat på vägen ut. När han väl var ute så blev han super glad och studsade omkring som om han vore ett igen, haha.

 

Man kan inte annat än älska denna häst, även fast han ibland ändrar humör på en sek.

Kom på att jag har en blogg. Om det nu är någon som ens kommer ihåg den, men om någon är nyfiken så tänkte jag "uppdatera" om lite grejer..

 

Tarzan har tyvärr blivit avlivad 8 Mars. Han blev inte ens 15. Han fick cushings syndrom, och hade varit sjuk sen i oktober då första symptomet var fång. En bit av mitt hjärta har försvunnit. Kan egentligen inte förstå att det är verklighet, men så är fallet. Vill inte dela med mig om allt för mycket här av mina tankar och åsikter.

 

Kakan har även flyttat till en ny ägare. Där hon förhoppningsvis blir gladare. Hon var överlycklig som jag förstod det när hon som köpte henne provred. Då hon var lugnet själv och helt plötsligt kunde allt möjligt. För rykten jag hörde om ägaren som köpte av mormor bara red henne ca 10-20 gånger på ett år.. Måste hälsa på henne någon gång då hon finns ca 7-8 mil från mig. Jag pratade även med nya ägaren före köp (det var ett tag sedan hon såldes, kanske 6 mån sedan) och det var så kul för hon kände igen mig och så, så det tyckte även hon var jätte roligt! Jag hoppas all lycka till Kakan. 

 

Även Indiana är såld, men bara några km bort. Ägaren är jag lite tveksam för, vet inte ens om de rider henne..

 

Vet inte om jag skrev om lilla Vina? Men hon har mormor lämnat tillbaka, och Niobe fick vi även också ta bort då hon fick fång hela tiden.. Hon fick i alla fall bli 26.

 

Som tur är Manne frisk, hittills. Vet inte hur länge jag kan behålla honom men hoppas på det bästa, då jag äntligen börjar se lite lycka och framgång hos honom med. Men jag tänker inte så mycket på det, jag får göra mina beslut i sommar helt enkelt, och se vad som är bäst för honom. 

 

Något som även tar hårt emot är att Stjarna togs bort 7 Mars, 2009. Och ända sedan dess har det hänt tråkiga saker, antingen är det människor, eller djur som avlider. Och i år var det min egentligen första häst som jag tog allt ansvar för och verkligen la ner all min tid för som dog. Varför händer detta? Har det inte varit tillräckligt sorgset år 2012? Tror jag aldrig har gråtit så mycket som jag gjort dem 10 sista månaderna.